Många av "våra" myndigheter har ändrat målsättning. Från att mål som är verksamhetsbaserade till mål som handlar om budget. Att det snart inte finns poliser på nättern där jag bor är liksom en vardag som ingen knappt ifrågasätter. Pratade med en som jobbade på psykiatrin för en tid sedan som berättade att där hade inte alla tjänster varit besatta dom senaste 15 åren. Men det var liksom inget att hetsa upp sig över. Det var den vanliga vardagen där... att det alltid fattades någon.

Senast i raden är Försäkringskassan Dalarna. I tidningen kan man läsa att man ska satsa på att bli bättre i kundkontakterna. Tillgängligheten ska öka och alla ska uppleva en förbättrad service. Hur kan dom själva tro på det? 1500 ska sparkas i Sverige för att budget ska hållas. Om det blir bättre när dom slutar så måste det ju betyda att dom har pillat sig i naveln och drckit kaffe på arbetstid under dom senaste åren. Kanske direkt varit störande på andra arbetskamrater så nu när dom slutar så blir det.... bättre. Självklart är det inte så. Här i Ludvika där jag bor så skulle det också bli bättre. Här kom man med det genomtänkta förslaget att i stället för att ha öppet varje dag på kontoret så man kunde ta emot besökare så slog man igen det fyra dagar i veckan. Den femte dagen så drämde man i med två timmars öppet. Det har varit flera repotage i tidningarna att  det numera är kö ända ut på gatan. Människor har tagit ledigt från sina jobb men hinner inte fram till handläggaren på två timmar så man måste ta ledig nästa dag igen från jobbet/skolan eller vad det är.  Men ändå..... uttalar sig en representant från försäkringskassan att det blir bättre än tidigare. Jag menar att man har blivit bättre på att bli sämre

Suck.

Ha det gott där ute.

Något mer att fundera på...

Det är svårt att finna lyckan inom sig, men det är omöjligt att finna den någon annanstans.

Sebastian Chamfort

Hm.....

Ha det det gott där ute.

Inom varje äldre människa..... finns det en yngre.... som undrar va fan det var som hände.

Hmmm.......

Ha det gott där ute.

Vi ser inte saker som de är, vi ser saker som vi är.

Anais Nin

Jag har blivit ombedd att skriva något om bankerna i Sverige. Vi har idag banker som göra många... många.. miljarder i vinst varje år. Hur är det möjligt att man då glatt blir erbjuden ett konto med 0 % ränta när man vill öppna ett konto? I nästa stund så får man erbjudandet att inte besöka banken. Man kanske kan sköta skiten på internet så slipper dom träffa mig. Jag borde väl i alla fall kunna tänka mig att stå ute o frysa i en bankomatkö mitt i vintern. Det gör väl inget att prostatan får sig en omgång? Varför då? Syftet med alla förändringa är att forma mig till den mest lönsamma kunden. Tja... vad har jag för behov av det? Inga alls naturligtvis. Jag skulle kunna tänka mig ett skäl. Att om jag riskerar prostatan... gör en massa bankärenden så att jag inte belastar bankens personal då skulle jag ha någonting ut på det. T e x några extra procents ränta.... men icke.

Jag minns när man betalade räkningarna över disk på posten. Kassörskan övertalade alla att skaffa postgiro. Det var så bra så. Självklart var det första steget att slå igen en massa postkontor. I den kommun jag bor finns ca 25 000 innevånare. Ingen post finns kvar. Däremot kassaservice som man ständigt läser om i tidningen på det sättet att det är frågan om man får finnas kvar. Hur gynnar det mig? För några år sedan fanns flera banker i sta´n.

Blir så trött att pengarna alltid får styra.

Ha det gott där ute.

Det är inte lätt att vara öppen som människa och våga berätta saker som många skulle beskriva som väldigt privata. Att berätta om mindre starka sidor hos sig själv. Om sin egen sårbarhet. Tänk.... Man vet ju inte hur mottagaren uppfattar det. Förstår han/hon hur man menar? Vad händer med det man berättar? Kommer det "ut på stan". Ja... det kanske kan bli fel och en del negativa konsekvenser men tänk om man möter någon där det inte blir så. Vilket möte. Så naket och ärligt. Så... genuint eftersom vi alla har sidor som vi "odlar" som våra dåliga. Jag har sådanda möten nu med en person och dom känns starka.

Ha det gott där ute.

Gokväll på er!

Det var en givande dag i Stockholm. Spännande diskussioner och trevligt sällskap. Det där med promenader på sta´n och besök i någon affär som säljer herrkläder.. blev det inte mycket med men jag åkte ju dit i jobbet så det kan man ändå inte klaga på. Men jag får lov att erkänna att jag kroknade i slutet på dagen. Oj, va  trött jag blev. Men jag hade väckarklockan på slaget...04,38 så då kanske man få va trött. Det funderade inte att lägga sig jättetidigt bara för att man skulle upp då. Nu har jag vilat en stund och livet börjar återvända..

Ha det gott där ute.

I morgon åker jag till Stockholm med mina två arbetskamrater. Det ska bli kul. Mitt i Stockholm ska vi hålla till och förhoppningsvis så blir det någon liten tid att besöka någon affär som säljer kläder. I Ludvika är utbudet ytterligt begränsat vad gäller herrkläder. Hur kan det vara så att i affärer som säljer både herr o damkläder så är fördelningen sådär 80% damkläder och, i bästa fall 20 % herrkläder? Åhlens är ett strålande exempel här i Ludvika. Man har nygligen gjort någon slags ogenomtänkt omstrukturering av alla varor i affären. Allt byter alltså plats med allt. (Nåja, nästan). Var tror ni herrkläderna hamnar? Jo... absolut längst in i affären i ett hörn. Jag trodde inte att det var möjligt att få plats med ungefär den mängden man hade tidigare på halva ytan. Men det gick. Man får armbåga sig fram vilket i o f sig går ganska fort då ytan är minimal...

Nåja, i morgon åker jag till Stockholm...

Ha det gott där ute.