Igår kväll var det körkväll igen. Det är trevligt att sjunga. Jag blir glad av det och det känns i kroppen på något sätt. Jag har ingen annan ambition än att hitta så mycket glädje som möjligt i sången. Här handlar det inte på något sätt att skapa ett tillfälle för mig själv att stå på scen. Nåja, igår la jag i alla fall märke till en sak jag inte riktigt har tänkt på förut. Jag är ju nästan alltid fullt koncentrerad på själva sången. Igår började jag fundera på vad egentligen sångerna handlade om som vi sjöng. Flera av sångerna handlade inte om någonting. Det var med beskrivningar av bilder och miljöer. Någon slags romantisk beskrivning. Det var vågor som "rullar mot strand", "båtar som går i ham". Ett antal "vackra ängar". "Fåglar i skyn", "ljus i vart fönster". Det kändes lite märkligt att konstatera att egentligen "målar" vi bilder och sedan är sången slut. Det finns absolut inget budskap i sången. Hm.... jag måste fundera lite på det där. Finns det något metafor som jag inte upptäckt?

Ha det gott där ute.