Tror nog att dom flesta vill vara oberoende av andra människor men vad är det egentligen som skapar oberoende? Går det över huvudtaget att vara oberoende av andra människor? Är det önskavärt? Om man skaffar sig en jättebra utbildning med massor av skumma högskolepoäng blir man oberoende då? Tänk om man vore riktigt rik och kunde bada i pengar eller köpa sig vad man ville... kan man säga att man är helt oberoende då? Om man är riktigt lycklig... kan resa... är man oberoende då? Eller handlar oberoende mer om känsla... om man är älskad... respekterad... sedd som människa är man oberoende då? Ja... jag vet inte.

Ha det gott är ute.

Jag jobbar på en klart kvinnodominerande arbetsplats. Det finns några saker som man då funderar på. Är det så att dom flesta kvinnor har parfym med sig in på toaletten? Är det därför dom ofta har med sig handväskan in? Det är såklart ett mysterium för en man men det händer hela tiden att man kommer in på toaletten efter en dam och det luktar starkt av parfym. Jag antar att föregående besökare har varit där och gjort en sk 2:a. Det är såklart omtänksamt mot besökare som kommer efter att spruta ut en massa väldoftande vätska men....  Vad innebär det här? Jag har ingen parfym med mig. Ska jag knalla iväg till affären och köpa något mansparfym? Är det "farligt" att det luktar som det kan göra av det vi gör? Nä...jag tycker inte det.

Ha det got där ute.